varför ska det vara så svårt?
vad är det jag är rädd för?
nu vet jag, nu fattar jag allting.
men vad ska jag göra för det?
jag kan inte ändra mig nu, nu vet jag säkert eller?
jag skulle be om hjälp men, jag kan inte.
hur kan det vara så svårt?
under ett års tid, kan det verkligen vara så?
eller är det bara jag som inbillar mig.
eller är det sant, det vet jag inte.
jag vet inte mycket vid den här tiden.
jag vill inte att det ska ta slut, jag vill verkligen inte det.
men det känns fel, aldeles för fel.
det skulle vara så mycket enklare om jag bara försvann.
fast, det skulle ändå jaga mig.
hur ska jag göra det här.
jag kommer alltid älska dig, det vet du mycket väl.
men jag vet inte riktigt hur,
och vad kommer hända efter det här?
kommer du förstå att det är just dig jag pratar om, eller kommer du skita i det som du har gjort innan?
jag vet inte vad jag ska tro.
nä, jag vet som sagt inte mycket just nu.
jag önskar att jag gjorde det,.
tårarna på min kind, såren i mitt hjärta, tankarna i mitt huvud.
all skit, bara för att få vara lycklig.
jag förstår inte meningen med det hela.
jag skulle ropa efter hjälp, men det är ingen som kan.
jag skulle försöka, men förstår inte själv vad det är.
jag skulle göra mitt bästa, men jag vet redan att der inte är tillräckligt bra.
jag skulle ge dig allt jag kunnat, men vem som helst vet att ingen kan ge allt till någon.
hur kan jag göra såhär?
vakna upp ur mardrömmen nu, snälla låt mig vakna för det här får inte vara sant.
det kan inte vara såhär jag lever.
det ska inte vara såhär.
du har fel, kunde du inte förstått att jag behövde hjälp?
jag behöver hjälpen som du har, du är den ända som kan ge mig den just nu.
är det här slutet?